Chicken run i Colorado

Min andra resa efter pandemin gick till Colorado i USA i april. Den var planerad att gå 2020, flyttad först till 2021 och sen till i år.
Resans målarter var enligt Rockjumper som arrangerade resan ett 10-tal hönsfåglar, några vanliga men de flesta mycket fåtaliga och mycket lokala. Därav namnet "chicken run". 
Jag flög till Denver via London och träffade gänget. Guiderna Stephan och Claudia och 12 deltagare. De flesta var amerikaner men där var också en engelsman, en finländare och en australiensiska. 
På 11 dagar körde vi nästan 500 mil och besökte alla hörn av Colorado. Vi kom också till Kansas där en av målarterna fanns och 200 meter in i Utah kryssade vi en sällsynt sparv.
Som tur var hade jag packat både vinter- och sommarkläder. Vi upplevde nästan sommarvärme på den platta prärien i östra Colorado. I  väster ligger klippiga bergen där vi kryssade en fågel som nästan var en kopia av Fjällripa på 3000 meters höjd i 11 minusgrader och snöstorm.
4 dagar steg vi upp två timmar innan soluppgång och körde en timme för att komma till en spelplats för målarten. Sen satt vi i ett gömsle eller i våra små bussar och väntade på att de första fåglarna dök upp och började spela. Inte olikt hur man gör med ett orrspel i Sverige.
Men spelplatserna var väldigt bra utvalda, ofta fanns det ett 50-tal tuppar och lite färre hönor när spelet avslutades någon timme efter soluppgång.
Jag hade med mitt stativ och kunde på så sätt både filma och plåta det spektakulära spelet.
I USA finns som bekant inte allemansrätten, ofta var vi på privat mark och fick betala en slant för att vara där. Sen skådade vi mycket i olika nationalparker när vi skulle hitta andra arter än hönsfåglarna. Och vi såg verkligen mycket annat än "chickens". Dansande prärietranor var läckert att se. 16 and-arter sågs, bl.a. Buffelhuvud och Islandsknipa. 3 arter rosenfinkar, 5 hackspettar, Präriefalk och glädjande nog hittade vi flera bon med häckande Bald Eagle, USA:s nationalfågel. Den har återkommit på många ställen i landet och ökat på samma sätt som havsörnen i Sverige.
Det var också kul att se en del däggdjur som jag bara hade hört talas om eller sett på TV. Präriehundar fanns överallt, flera arter jordekorrar (Piff och Puff du vet) sågs och en flock mustanger, vilda hästar, såg vi i en nationalpark på ganska nära håll.
Däremot fick vi aldrig se bisonoxe mer än på talriken på restaurang Bison i Colorado Springs. Bison föds upp som köttdjur i flera stater i USA.
På tal om mat. För att vara effktiva med fågelskådning och bilkörning var vårt stående lunchställe de allerstädes närvarande Subway. Stanna bilen vid Subway, alla beställde varsin baguette med valfritt kött och grönsaker. Tillbaka till bilen och lunchen intogs medan vi körde till nästa ställe. Det blev en sån vana att när jag hade 4 timmars väntetid på Denvers flygplats och det var lunchtid gick jag runt till de olika matställena för att till slut hamna på, just det; Subway.
I allt såg vi 123 arter fågel i Colorado och av dem var hältften nya för mig. Faktiskt lite mer nya än jag förväntade mig.