Regn – inget väder för fågelskådaren

Idag hade jag tänkt göra ett försök att plåta någon av de brandkronade kungsfåglar som uppehåller sig i Malmös parker nu på vintern. Men regnet trummar på rutan och när jag tar fram DMI:s radarbild på datorn ser jag ett jättestort regnmoln som kommer att ligga över Själland och Skåne det mesta av dagen.
Regnväder är inget man gillar som fågelskådare. Visst kan man ta på sig kläder för dåligt väder. Men kikare och kamera är inget man vill utsätta för väta. Massor med små och stora prickar i synfältet gör inte skådandet lättare. Torka bort vatten och sätta på okularskydd mellan varje titt i kikaren irriterar bara. Och kameran mår alls inte bra av att bli blöt, bilderna blir dessutom oftast mörka och inte särskilt bra.
Men det är klart, ibland måste man skåda i blött väder, i synnerhet om man är på en resa och inte vill missa någon tid för fågelskådning. När jag var på Nya Zeeland kom vi till ett av jordens regnrikaste områden, the Fjordland på sydön. Vi hade en enda chans att hitta en mycket sällsynt endem, bergklippsmygen. En 10 cm liten gulgrönbrun sak som levde i klippbranter i ett mycket begränsat område. Regnet vräkte ner och förstärktes av omgivande 4-5 vattenfall som spred en blöt dimma över landskapet. Snabbt ur bilen, delade upp oss för att leta överallt. Ett rop från Stavros från Cypern, ”there it is !!”. Upp med kikaren som var innanför regnponchon. Yes!!. Upp med kameran innanför samma poncho, 3 snabba bilder och sen tillbaka till bilen. Och sen 15 minuters torkning av kamera och optik. Inga bra bilder men vi fick den. Klippsmygen var säkert den som var minst påverkad av regnet, den var ju van eftersom den levde i nästan ständigt blött väder.
I Peru och Costa Rica regnade det också en del. Men där hade vi ofta möjlighet att sitta under stora solparasasoller vid en restaurang eller lodge och ganska torrskodda beskåda kolibrier som trots vädret var tvungna att äta från kolibrimatare 10 meter bort. Även om deras färger inte riktigt kom till sin rätt utan solljus kunde det bli riktigt fina bilder om man fick med lite regndroppar i bilden.
Hade vi oturen att få regnväder när vi inte kunde få skydd under parasoller hivade amerikanerna i gruppen upp ett paraply i ena handen och kikaren i andra. Något som varken jag eller vår engelske guide stod ut med. Kanske beroende på att vi också ville fotografera och hade långa teleobjektiv på kameran som man omöjligt kan hantera med en hand.
Men när skådningen inte sker i ett avlägset land utan här hemma skall det till en nyupptäckt raritet om man går ut i regnväder och fågelskådar. Fåglarna är inte heller särskilt aktiva i regn, flyger helst inte och kurar gärna ihop i en buske. Så det gör jag också nu, kurar ihop, inte i en buske, men framför datorn och skriver dessa rader.