Texas - på gott och ont

När jag varit på resor med deltagare från USA har jag ofta frågat, "Vilka tre stater skall man besöka för att se flest fåglar". Och svaren har oftast varit Texas, Arizona och Californien. Och nu skulle jag efter min Colorado "chicken run" direkt flyga till Texas för 11 dagars fågelskådning.
Endast 4 deltagre från Colorado var med, 8 nya hade tillkommit, 7 amerikaner och en fransman. Samma guider som i Colorado, Stephan och Claudia.
Vi utgick från Houston och körde västerut till den bergiga delen av Texas. Vi var bara 8 mil från Mexico. Därefter rakt söderut och sedan tillbaka längs kusten.
Målet med resan var att dels se en del ovanliga häckfåglar i bergen, dels att se många flyttfåglar som efter att ha tillbringat vintern i Syd- och Mellanamerika kom tillbaka till USA för att häcka.
High Island vid kusten söder om Houston är ett berömt område där man kan se just dessa flyttfåglar. Har man turen att få lite dåligt väder och nordvindar kan man få uppleva en s.k. "fallout". Flyttfåglarna har då klarat av flygningen över mexikanska golfen men stannar till vid High Island för att invänta bättre väder för den fortsatta färden upp i USA. Nu fick vi tyvärr inte en sådan. Vädret var soligt med sydliga vindar och varmt, uppåt 35 grader.
Men visst såg vi fåglar ändå. Vi besökte en jättelik ranch, stor som halva Skåne med många olika naturtyper och två heltidsanställda fågelguider. Där fick jag se min absoluta önskefågel för resan, Greater Roadrunner. Först hörde vi den, sen såg jag den hastigt i det höga gräset och sen flög den upp i ett träd och satt helt öppet. En annan önskning var Brudand, den vackraste anden i Nordamerika men inte vanlig. Den är p.g.a jakt mycket skygg men vi hittade ett par i en liten damm som lyfte direkt när vi kom dit. Som tur var flög de precis framför oss och jag fick hyggliga flygbilder av paret.
Sist på önskelistan var amerikansk skärfläcka, en av de vackraste fåglarna i världen enligt mig. Jag hade sett den tidigare men i vinterdräkt då den bara är svart och vit. I häckdräkt har den fått tillskott av en brun-orange färg som gör den oemotståndlig. Vi fick se över 100 av dessa, några på riktigt närhåll som gav kanonbilder.
I början av resan sa jag till Stephan att jag väldigt gärna ville ha 30 arter skogssångare, en grupp sångare med oftast mycket klara färger. "Inte omöjligt" sa han "men inte lätt". Det hängde lite på om vi skulle få en "fallout". Nu fick vi ingen sådan men Stephan lyckades ändå få ihop 27 arter och det var jag mer än nöjd med.
Även om naturen på sina ställen var fin var det med viss hopplöshet avseende klimat och miljö man åkte runt i Texas. På de 11 dagarna slängde jag mer plasttallrikar, -muggar och -bestick än jag gör på 11 år i Sverige. Bilarna är stora bensinslukande monster, inte en Tesla såg jag i Texas och oljepumpar stod lite här och var på fälten och pumpade. En alldeles ny besinstationskedja som skall ha 64 pumpar på varje station besöktes. 
Stora oljeraffinaderier låg längs med kusten mitt i fantastiska våtmarker. Det kändes som om klimatförändringar var ett helt okänt begrepp i hela staten.
När jag efter 11 dagar flög hem via Denver och London (med klimat-kompenserad biljett) kunde jag summera till 262 sedda arter varav 77 var nya.